Så provar du vin som ett proffs

I sällskap av vinkännare kan det hända att man plötsligt känner sig som en katt bland hermelinerna. Men gör inte det! Vår sommelier Anna Edström Widén ger dig knepen hur du enkelt går från vin-novis till  vin-konnäsör

 

Rätt tempratur (det är inte vad du tror)

Tumregeln för att servera vin rumstemperat lanserades innan centralvärmen uppfanns. Rött vin är som bäst kring 16-18 °C.  Lätta vita viner kan du dock med gott samvete ha i kylen mellan 6 - 8°C är en bra tempratur.

 

Hur du håller glaset avslöjar dig

Första steget i en vinprovning är att bedöma färg på vinet något som ställer till det om du håller i kupan. Rätt sätt är hålla i skaftet och luta glaset ca 45 grader mot ett vitt underlag. Då värms heller inte vinet upp av dina fingrar.

 

Snurra vinet som ett proffs

Nästa gång när du provar (eller dricker) vin, testa att först dofta på vinet innan du snurrar på glaset. Prova sedan att snurra glaset och dofta direkt efter. Notera att en sansad mäng vin i glaset är att föredra så att du inte bjuder gästerna på en ouppsåtlig dusch.

Vad tyckte du hände?

Svaret är att vinet kommer att dofta mer än innan du snurrade glaset.

 

Smaka på vinet - och glöm allt som mamma lärde dig om bordskick

Alla vinprovare tror jag har sin egna ”stil” på hur de smakar och doftar på vinet.

Vissa blundar och lutar huvudet nedåt, andra sörplar och en tredje låter vinet ta både ett och två varv runt i munnen - innan de spottar ut. Jag säger, drick som du vill!

Vid en provning är det mer vanligt att man spottar ut vinet än att man sväljer. Så ska du ha vinprovning, se till att också ha spottkoppar, allt från pappersmuggar till ishinkar funkar, men ett tips från coachen är att inte använda genomskinliga behållare - det blir trevligare så. 

 

Språket som imponerar

Sista steget när man provar vin är att prata om det och komma fram till någon slutsats. Vid en blindprovning gissar alla deltagare på vilken druva, ålder, ursprung och vissa fall även specifik producent. Det vanligaste är att man diskutar sina olika upplevelser av vinet.

Det man önskar få fram är om vinet är friskt/syrligt, strävt/mjukt söt/tort och vilka smakaromer som finns, olika frukter och godissorter brukar vara tacksamma liknelser som äpple, körsbär eller lakrits. Men mer jordbruksbesläktade metaforer såsom ladugård, stall, jord och tobaksodling är liknelser som vinkännare kommer nicka igenkännande till.

Tänk nu på att smak och doft är något oerhört personligt och är synonymt med minnen. Kan du kanske beskriva upplevelsen med hur det kändes på sommaren hos din mormor och morfar när du var liten? – Gör då det. Är du osäker eller inte känner någon smak eller doft överhuvudtaget? Det är ingen som kan säga åt dig att det du upplevde av vinet är rätt eller fel, smak och doft är så personligt – det finns inget facit. Tyckte du att vinet smakade som en gammal skorpa som har legat ute i solen och hackats på av tio småfåglar, säg det!