Så bakar du magiskt goda semlor - och allt annat du vill veta om semlan

Fettisdagen närmar sig med stormsteg. Men vi är nog många som fuskat och redan låtit både en eller två semlor slinka ner. Här är tre saker du kanske inte visste om semlan.


Tisdag den 13 februari är det fettisdagen och årets mest klassiska semeldag. Men vi är många som passar på att äta en och annan semla redan innan.

3 saker du kanske inte visste om semlan:

1. Kallas även hetvägg och fastlagsbulle

Semlan även kallad fastlagsbullen, hetväggen eller fettisdagsbulle har en anrik historia och redan på 1500-talet omnämns semlan i skrift men troligtvis kom den till Sverige så tidigt som på 1200-talet. Den moderna semlan har dock inte så mycket gemensamt med den saltkokta osötade, korsformade hetväggen som åts och det var inte förrän på 1800-talet som mandelmassa kombinerades med bullen. Anledningen var enkel, socker var högst exklusivt.  

2. Uppfanns på 1920-talet

Vår tids semla uppfanns runt 1920-talet då grädden vispades och lades på bullen. Men att äta semlor en masse var svårare förr, under andra världskriget var konditorierna endast tillåtna att sälja semlor på tisdagar under de sju fastlagsveckorna – en regel som fortsatte ända in på 1960-talet.

3. Vi äter miljoner semlor

Restriktionernas tid är numera förbi – och det märks. Numera vi äter cirka 40 miljoner semlor om året!

Vare sig du vill baka en klassisk semla eller en ny kul variation på bakelsen, har vi recepten. Vilken är din favorit?

Nedan hittar du 8 fantastiska recept på Semlor!