Napoleonbakelsens vagga står i Växjö

Med sin smördeg i många tunna, spröda skikt, vaniljkräm och sylt är Napoleonbakelsen en säker favorit och har till och med fått en egen dag, den 17 november. Bakelsen finns i många varianter över hela Europa, oftast med liknande namn. Fast på franska heter den Mille-feuille (ung. tusen blad), vilket syftar på den skiktade smördegen.

 

Det lär finnas recept på bakverket från så långt tillbaka som 1600-talet. Den svenska Napoleonbakelsen föddes i Växjö i mitten av 1800-talet när konditorn Johan Broqvist skapade den som sitt gesällprov för inträdet i konditorskrået.

 

Namnet tycks inte ha att göra med kejsare Napoleon. Istället menar mathistoriker att den från början kallades Gateau Napolitain (napolitansk bakelse).

 

Så hur ska en perfekt, svensk Napoleonbakelse vara? Vi frågade en av ättlingarna till upphovsmannen, Ingela Broqvist, som tillsammans med sina systrar fortfarande driver konditoriet i Växjö som hennes anfader startade.

– Smördegen ska vara lätt och spröd. Sen är det viktigt att få till en bra balans mellan grädden, vaniljkrämen och jordgubbssylten. Det ska inte vara för mycket grädde, då blir bakelsen för tung, förklarar hon.